Att ha ett kreditkort kan vara både positivt och negativt, beroende på hur man använder det. Kreditkort har vanligen höga räntor, vilket med ränta-på-ränta effekten kan göra att man bygger upp ett skuldberg om man konsumerar för mer än vad man har råd att betala av. För den som kan hålla sig i skinnet och konsumera inom sin budget behöver ett kreditkort däremot inte alls vara dyrt att använda, eftersom ränta inte tas ut om du betalar av hela skulden varje gång du får din kreditkortsräkning. Det är viktigt att man väljer rätt kreditkort som är lämpligt att användas på det sätt du vill använda ditt kreditkort.
Exempel #1: Anna handlar för totalt 5 700 kronor under januari månad. Kreditkortsräkningen anländer i februari och ska betalas senast den 27 februari. Anna betalar in 5 700 kronor innan den 27 februari och behöver inte betala någon ränta alls för den kredit hon utnyttjat.
Exempel #2: Jesper handlar för totalt 5 700 kronor under januari månad. Kreditkortsräkningen anländer i februari och ska betalas senast den 27 februari. Jesper betalar in 4 000 kronor innan den 27 februari, resten av skulden får rulla vidare eftersom Jesper hade andra stora utgifter i februari. Ränta börjar ticka för skulden på 1 700 kronor.
Exempel #3: Fredrik handlar för totalt 5 700 kronor under januari månad. Kreditkortsräkningen anländer i februari och ska betalas senast den 27 februari. Fredrik betalar bara in det obligatoriska minibeloppet á 570 kronor innan den 27 februari. Ränta börjar ticka för den återstående skulden på 5 130 kronor.
Säkerhet
Om man utsätts för stöld eller bedrägeri är möjligheterna att få tillbaka sina pengar vanligen större om det rör sig om en kreditkortsstöld eller man har betalat en bedragare med sitt kreditkort. Om du misstänker att något är fel, även om du inte har några bevis, kontakta omedelbart kreditkortets utfärdare för att spärra kortet och försöka få redan genomförda debiteringar återförda.
Vad gäller risken för rån så är kontanter mycket mer åtråvärda för brottslingarna än kreditkort, eftersom kontanter i princip aldrig spärras eller spåras. Brottslingar som vill ägna sig åt att stjäla pengar via folks kreditkort behöver inte genomföra rån eftersom det finns betydligt enklare och mindre riskfyllda metoder för den som vill genomföra ett kreditkortsbedrägeri. Som konsument hålls man vanligen skadeslös om man utsatts för ett kreditkortsbedrägeri, förutsatt att man inte varit oaktsam med sitt kreditkort och sin PIN.
Det finns givetvis exempel på rånare som tagit offrets kreditkort eller tvingat offret att ta ut kontanter, men generellt sett är man som kreditkortsanvändare mindre intressant för rånare än personen som de kan se har plånboken full med kontanter.
Bakgrund
Rötterna till dagens kreditkort går att hitta bland de charge coins och charga plates som användes i USA under det tidiga 1900-talet.
År 1921 utfärdade Western Union ett betalkort för sina återkommande klienter, och flera andra företag följde efter. Framåt slutet av 1930-talet började några sinsemellan oberoende företag i USA att acceptera varandras kort.
American Airlines och The Air Transport Association lanserade Air Travel Cards år 1934 och skapade ett system där ett nummer användes för identifiera både kortets utfärdare och vilket klientkonto kortet hörde till. Air Travel Cards gav också en rabatt på 15% hos de flygbolag som accepterade kortet – ett system vi känner igen än idag. Det dröjde inte länge innan samtliga stora flygbolag i USA accepterade Air Travel Cards, vilket innebar att den som hade ett sådant kort kunde använda det hos över femton olika flygbolag. För att göra korten ännu mer attraktiva och få fler personer att välja flyget som färdmedel började man erbjuda en kredit som inte behövde betalas tillbaka med en klumpsumma utan som kunde betalas av gradvis över tid.
Under 1940-talet började också oljebolag i USA utfärda kreditkort som användes vid köp av bränsle och andra petroleumprodukter.