Svenska låntagare som promenerar på en gata

Finansinspektionen har nyligen släppt en rapport som behandlar den svenska bolånemarknaden och hur hushållens belåningsgrad och motståndskraft mot ekonomiska svårigheter ser ut. Rapporten uppmärksammar bland annat ett trendbrott där den sjunkande belåningsgraden som uppmätts bland nya bolånetagare sedan 2013 nu har brutits.

Under 2019 ökade nämligen den genomsnittliga belåningsgraden återigen hos nya bolånetagare. Trots detta finns det bland hushållen fortfarande goda marginaler för att klara sina betalningar, även om deras ekonomi skulle försämras. Detta beror till stor del på det amorteringskrav som införts, där hushållen får amortera mer ju högre belånade de är.

Hushållens skulder

Det är många hushåll som är högt belånade när värdet på bostaden och storleken på deras inkomster tas i beaktande. Under 2019 ökade nya bolånetagares genomsnittliga skuldkvot och även andelen låntagare med en skuldkvot på över 450 procent ökade något. Sett till 2017 års siffror ligger antalet låntagare med en skuldkvot över 450 procent dock fortfarande på ett lågt antal. Även den genomsnittliga belåningsgraden ökade under 2019 bland de svenska hushållen.

Detta är ett tydligt trendbrott, då denna kurva tidigare visat på en sjunkande belåningsgrad sedan 2013.

Hushållens amorteringar

När det gäller amorteringar har andelen bolånetagare som amorterar ökat sedan amorteringskraven infördes. Under samma period har också takten på amorteringarna ökat. Att amorteringarna ökat betyder att hushållens skuldkvot sjunker snabbare, samtidigt som belåningsgraden minskar. Detta gör att hushållen blir mindre utsatta för ekonomiska försämringar, samtidigt som det minskar risken för att bankerna och kreditinstituten inte får tillbaka sina pengar.

Det var 2016 som det första amorteringskravet infördes, vilket senare kompletterades av det andra amorteringskravet 2018. Sett till 2018 års siffror så var amorteringstakten bland de svenska hushållen i stort sett oförändrad under 2019.

Hushållens betalningsförmåga

Enligt Finansinspektionens rapport ser de svenska hushållens betalningsförmåga överlag relativt bra ut. De flesta hushåll beräknas kunna fortsätta amortera på sina lån, trots försämringar i ekonomin, och bankerna ser inte ut att vara i någon större riskzon på grund av deras exponering mot bolånemarknaden.

Det finns dock hushåll som kommer ha svårigheter att möta en sviktande ekonomi och bland dessa finns en tydlig överrepresentation av enskilda hushåll. Där alltså personen i fråga lever utan någon annan vuxen att dela sin ekonomi med. I detta fall blir man självfallet mer utsatt vid stigande räntor och en eventuell arbetslöshet.